Regeringsbildning med sweet & sour-smak

Som väntat tog Fredrik Reinfeldt hänsyn till kraven på alliansfokus och lät de tre övriga partierna i regeringen behålla sina ministerantal. Samtidigt ökade han antalet M-ministrar och kopplade greppet på sakfrågorna. Det är logiskt. Samtidigt ska jag ärligt säga att det oroar mig.

Jag är en varm anhängare av allianstanken. För mig och många andra är inte alliansen en maktmaskin och en språngbräda för enskilda partier eller individer, utan snarare en gemensam vision och en rörelse som utmanar S-dominansen i politiken under 1900-talet. Pratet om att bygga ett av allianspartierna som "samhällsbärande" är onödigt och provocerande. Det bygger in spänningar. Jag förväntar mig att Reinfeldt ska vara lika mycket alliansledare som moderatledare.

När jag nu gnällt färdigt kan jag glädjas åt att den nya regeringen är ett synnerligen kompetent lag. Ulf Kristersson, som jag lärt känna i Stadshuset under den gångna mandatperioden är en av Sveriges skarpaste politiker med sin prestigelöshet och ständiga koll på ny och gammal fakta.

Den nya centerpartisten i sammanhanget, Anna-Karin Hatt, har framställts som ett otippat kort. Det tyder mest på att de politiska journalisterna pratar med fel centerpartister i sin research. Anna-Karin har arbetat nära Maud Olofsson i mer än tio år även om hon formellt kom in i ledningens närhet några år innan förra valet. Jag har känt Anna-Karin sedan vi båda satt i ledningen för CUF i mitten av 90-talet. Hon är driven, påläst och strategisk. Spännande att IT-frågorna lyfts upp så tydligt i regeringsarbetet och får inramningen som ett redskap för att få växtkraft i hela landet. Det var ett perspektiv som centerpartiet hade redan för 15 år sedan.

En sista sak bara. Den svenska politiken måste lära sig att bli mer kortfattad. Reinfeldts tal var alldeles för långt. Istället för att fokusera på vad som var viktigt så blev allt viktigt och jag minns tyvärr inte vad det var. Inte statsministerns fel, inte talskrivarnas fel. Det är bara kulturen som är så hopplöst 1950-tal.
- - -
PS. I Stockholmscentern är vi inte bara glada över att Andreas Carlgren fortsätter som miljöminister - vi är också mycket glada över att Abir Alsahlani nu tar hans plats i riksdagen. Lycka till Abir!
- - -
Kolla Politometern och Intressant. Läs även andra bloggares åsikter om alliansen, fredrik reinfeldt, regeringen, regeringsförklaringen, riksmötets öppnande