Huddingecentern lanserar idag ett spännande förslag på en ny byggnad i Kungens kurva - Kungsskrapan! Lär mer på Christian Ottossons blogg. Christian är förstanamn på C-listan i kommunvalet i Huddinge.
Missa inte heller Magnus Andersson som också har en mycket vettig syn i stadsbyggnadsfrågor. Magnus toppar C-listan i Solna och står på plats 004 på riksdagslistan i länet.
I förra veckan krävde Rickard Nordin från Göteborgscentern att man ska bygga ett "Manhattan i Frihamnen" (i Göteborg alltså).
Gemensamt för dessa utspel och för Stockholmscenterns stadsbyggnadspolitik är att vi sätter stadsbyggnadsfrågorna och utvecklingsfrågorna i en miljökontext. Vi måste bygga storstäderna tätare, ta bättre vara på våra markresurser, för att kunna skydda parker och för att kunna utnyttja kollektivtrafiken bättre. En tät stad använder mindre energi.
- - -
Läs även andra bloggares åsikter om arkitektur, centern, centerpartiet, huddinge, skyskrapor, stadsbyggnad, stadsmiljö, val 2010
16 comments:
Med uppenbar risk att göra mig själv en otjänst genom att vara tjatig (det blir lätt så när du inte vill ge något svar):
På vilket sätt passar Förbifarten in i denna miljövänliga stadsbyggnadspolitik.
1) Skapar den en tät bebyggelsestruktur...nej
2) Tar den bättre vara på befintliga markersurser såsom naturmiljö, kulturmiljö, effektivt nyttjande av marken för bebyggelse....nej.
3) Har den fokus på att nyttja och öka kolektivtrafiken i Stockholmsregionen...nej.
Förbifarten skär effektivt av innerstaden och bevarar den befintliga ytterstadsstrukturen. Den motverkar en tät stad och isolerar/begränsar den befintliga innerstaden.
Håller du med om detta Per, om inte så kom gärna med motargument.
Enstaka höga hus placerade vid en pendeltågsstation i Huddinge skapar knappast en tät och miljövänlig stad. Den idén bygger på att tron att platsmarknadsföring kan generera ekonomisk tillväxt. Ensidigt och illa underbyggt dessutom.
Som jag kommenterade på Christian Ottossons blogg. Kul med visioner! Jag tror säkerligen att en skrapa i detta läge kan bidra till att göra området mer attraktivt och känt.
Men varför, om man ska tro visionsbilden, en isolerad enklav utkastad på gräsmatta i sann Corbusier-anda? Mina förebilder när man vill bygga högt ligger närmare Manhattans täta stadskvarter, med ett myllrande och välfungerande stadsliv, snarare än Corbusiers Radiant city eller Pruitt Igoe..
http://www.land8lounge.com/profiles/blogs/skyterra-a-towerable-mistake
http://www.yimby.se/2009/09/pruitt-igoe-och-modernism_808.html
(och ja, jag tror det är viktigt att kommunicera sådant här redan i vionsbilder om man ska bryta modernismens starka grepp över planeringen).
OBS Kungsskrapan är ett (C)-förslag i pågående samrådsplanering så det ingår i en mycket större kontext vilket man kanske inte ser på bilden. Kommunens vision är att göra Kungens Kurva mer stadslik, tät och med bostäder. Vi föreslår då, som ni kan se i ett tidiare inlägg på huddingecentern.se, fler grönytor, mer kultur och ett landmärke som verkligen sätter Nordens största handelscentrum på kartan. Kontorsytor och kommande spårvägsstation är andra viktiga komponenter. Jag hoppas att andra partier i Huddinge ska våga lite mer och samla sig kring iden att göra vårt Kungens Kurva till något unikt, t ex även med konsthall och kommunens 1a turistbyrå. MVH Christian Ottosson gruppledare Centerpartiet i Huddinge.
Anf förbifarten är det mycket viktigt att vi politiker snarast kan komma med ett besked. Bara i Huddinge har vi sstora investeringar som ev försvinner om vi ska förhala med folkomröstning. Det handlar också om andra vägavsnitt på Södertörn som inväntar leden. Sen ang kollektivtrafik så går väl en icke oväsentlig del av denna på just väg.
Spännande byggnad! Men som Anders skriver, hur är det med stadsmässigheten och tätheten?
Om det nu är som Christian O skriver och skyskrapan/höghuset ska passas in i en kontext vore det kanske bättre att börja i den änden, och först visa en vision för ett tätbebyggt och stadsmässigt Kungens kurva, och sedan hur området kompletteras med skyskrapor och höghus?
Det är i mina ögon lite väl mycket grön mark framför byggnaden i skissen/collaget.
Vill även passa på att kommentera det där med förbifarten - problemet är att den del av trafiken som enligt beräkningarna ska utgöras av kollektivtrafik är just oväsentlig. Omkring 10.000 människor per dygn. Det kan jämföras med vår "lilla lokalbusslinje" 160 här i Årsta, som varje dygn fraktar cirka 12.000 resenärer. På en sträcka som är omkring 4 km lång.
Förbifarten är inte en satsning på kollektivtrafiken. Vad för slags satsning det är fråga om är ganska oklart, eftersom den inte är en regelrätt förbifartsled - en stor del av trafiken kommer ju att vara lokal - och inte heller någon lösning på stadens trängselproblem.
Om vi ska prata kollektivtrafik ska vi nog utelämna förbifarten. Förbifarten är en satsning på privatbilism, och inte på kollektivtrafik.
Christian:
Om byggnaden ingår i ett större grepp att göra området mer stadslikt så blir få gladare än jag! För det behövs verkligen.
Men då bör just detta också tydligt visualiseras på de visionsbilder som tas fram. Människor läser inte samrådshandlingar, de tittar på bilder...
Sen ang kollektivtrafik och förbifarten så är det så att den kommer att minska andelen kollektivtrafikresenärer i regionen, inte öka den. Så det är knappast en kollektivtrafiks-satsning. Och inte med det sagt att situationen med t.ex Essingeleden inte behöver lösas, men inte ens med skohorn och en mycket stor välvilja kan förbifarten kallas en kollektivtrafiks-satsning.
Jag tycker att du ska sluta tala om täta städer eftersom du uppenbarligen vill satsa 28 skattemiljarder på att den sannolikt mest effektiva åtgärden man kan göra för att glesa ut en storstad och göra kollektivtrafiken dålig och dyr. Dvs att bygga motorleder i utkanten av en stad på jungfrulig mark.
Mitt tidigare inlägg riktade sig till Per Ankersjö. Ingen annan.
Jag håller dock med Orest och Gardbring om att förbifarten inte är en kollektivtrafiksatsning. Den är helt riktigt en satsning på privatbilism (dvs en satsning på att göra det snabbare att köra bil i den glesa ytterstaden under de 3-4 timmar per dygn då det är köer på Essingeleden).
Point taken angående att visa hela kontexten, och det finns en översiktbild på huddingecentern.se från samrådet som kanske kan bidra till detta.
Möjligheterna att göra nåt vackert och angenämt i Kungens Kurva är stora, och då tänker jag just på hela området. En urtidspark och spa-anläggning hör annars till av kommunen föreslagna inslag som debatterats lite tidigare.
Jag ser gärna en diskussion fortsatt och vill inte påstå att jag sitter inne med alla svar. Men mer stadslikt, mer grönt, mer bostäder, mer kultur och ny spårväg är viktiga delar. Kungsskrapan blir i min vision stadsdelens centrum som binder ihop ekonomi, kultur och boende.
Vad f-n är en urtidspark? Är det en del av Centerpartiets bakåtsträvande stadspolitik? Skyskrapor från tidigt 1900-tal med ett formspråk hämtat från de sovjetiska modernisterna (som fö hävdade lokala bebyggelsetraditioner som utgångspunkt för sin arkitektur) med komplement av en urtidspark. Är det den som är "kulturen"?
En vision som bygger på att slänga in lite upplevelser från motorvägen (högt hus som landmärke) och ett till när man parkerat (urtidspark) är extremt löjeväckande och kortsiktig planering.
Är det nån som kan säga var alla dessa idéer kommer ifrån och vad de baseras på?
Det här blir mitt sista svar till Lisa om inte tonläget förändras. Urtidsparken är en del i kommunens förslag, inget Centerpartiet har drivit fram även om jag tror att det skulle kunna bli bra.
Det som Centerpartiet föreslår är en förnyelse av ett område som idag inte förknippas med mycket annat än handel och bilism. Vår vision bygger på miljövänligt resande, mötesplatser och utrymme för såväl människor som en uttrycksfull och vacker skapelse i form av detta landmärke.
Christian: Jag anpassar bara språkbruket till den nivå som Per Ankersjö satt som norm (jfr när han slänger sig med fundamentalistargumentet gång på gång utan att ens definiera vem han avser). Men visst, jag kan vara civiliserad...
Jag noterar att du inte kan eller vill tala om på vilka grunder du baserar ditt antagande om att ett högt hus, ett landmärke skulle skapa den effekt som du säger, och att du heller inte kan eller vill tala om varifrån idén om platsmarknadsföring kommer och hur detta hänger ihop med en tät och miljövänlig stad.
Nån form av empirisk och teoretisk grund måste din och Centerns visioner och politik väl ändå ha? Eller är det hitte-på alltihop?
Tja Lisa det står väl var och en fritt att instämma i vilken vision som man vill se för Kungens Kurva, Huddinge och Stockholm. Inte helt säker på vilken vision som du står för i och för sig men jag menar definitivt att detta landmärke förenar den täta miljövänliga staden som också pekas ut i samrådet, tillsammans med smartare resande.
En utgångspunkt jag har är de samtal jag haft med människor om Kungens Kurva, och jag tror nog att människor ofta vill leva och ta sig till platser som erbjuder mycket - därav förslag om handel, kultur, bostäder och även kommunens första turistbyrå och kontor (jfr kontorsbristen i delar av Huddinge).
Centerpartiet i Huddinge är öppna för kompletterande idéer men detta är den vision som vi som politiker står för.
Christian: Så du, Centern och Huddinge kommun har alltså ingen aning om platsmarknadsföring med hjälp av en upplevelse från motorvägen i form av ett högt hus, har funkat tidigare eller om det ens finns en teori som visar på hur det funkar? I alla fall kan du uppenbarligen inte redogöra för den.
Politiska visioner är väl trevligt och nödvändigt till en viss grad men när en makthavare som du vill göra stora ekonomiska och strukturella satsningar behövs det lite mer av underbyggnad än tro och drömmen om en futuristisk framtid a la modernism.
Frågor som ex vad det på längre sikt innebär att bygga en stad baserad på korta upplevelser som ska konsumeras (inte enbart ekonomiskt), och att varufiera människors stadsliv, faller helt bort ur din analys.
Vad händer när bilisterna på motorvägen tröttnat eller vant sig vid ditt futuristiska landmärke och inte längre svänger av din (miljövänliga)motorväg för att uppleva urtidsparken? Vilken typ av miljö finns då kvar för de människor som du tänkt ska bo och leva där? Ska det då byggas nya landmärken som får bilisterna att ånyo vrida på ratten för att stanna
till vid nybyggda framtidsparken? Ni får nog redan nu börja jobba på nästa vision.
Som jag sa tidigare, förslaget är uppenbarligen illa underbyggt och saknar därtill helt analyser och tankar kring människors livsmiljöer på längre sikt.
Lisa, menar du att Stockholm i övrigt kommit till genom analyser och ställningstaganden utifrån "empirisk och teoretisk grund"?
Varför är då efterfrågan på bostäder i de områden som byggts sedan man aktivt började planera staden så låg?
Vilka är dina visioner? Har du några? Eller är problemet - i vanlig ordning - att det handlar om idéer från Centerpartiet som du bara måste hitta fel i?
Orest: All planering sker utifrån nån form av teoretisk och empirisk grund, både vad gäller trafik, bevarande av kultur- och naturmiljöer, vatten och avlopp, arkitektonisk utformning etc. Yimby har ju också en tydlig teoretisk och empirisk grund och ifrågasätter andra. Centerpartiets stadspolitik, åtminstone i delar, är uppenbarligen den att livsmiljöer arkitektur är till för att konsumeras genom upplevelser.
Den enda vision vi, samhället, i dag kan enas om är att det som görs ska vara långsiktigt hållbart. Hur och på vilket sätt detta ska åstadkommas är inget som det finns någon konsensus kring. Därför blir det viktigt att alla förslag på hur och varför något bör göras medvetet förhåller sig till detta perspektiv (i alla dess delar) och att de bakomliggande ideologiska och empiriska antagandena kan redovisas så att förslagen eller visionerna går att bedöma. Ett av de verktyg vi har för att komma fram till något som vi alla kan enas kring leder till en hållbar utveckling är genom den kritiska granskningen; av de bakomliggande ideologiska antagandena och om dessa kan anses långsiktigt hållbara eller inte. I det här fallet handlar det om att kritiskt granska Centerpartiet som anser att stadsbyggnad är till för att konsumeras av bilister som kör på en motorväg för att på så sätt generera ekonomisk tillväxt. Vilka argument finns det för att detta skulle vara ett långsiktigt hållbart sätt att bygga städer och samhällen?
Varför blir livsmiljöer bra och leder till en hållbar utveckling om de skapas för att konsumeras? Att avkräva makthavare och beslutsfattare svar på dessa frågor är ett högst rimligt eftersom det är det de vill ska utgöra en grundläggande del av människors livsmiljöer och att de därmed gör anspråk på att tala om vilka liv människor ska leva som individer respektive hur de ska ingå i kollektivet.
I motsats till Centerpartiet och Yimby anser jag inte att det finns ett rätt sätt att bygga på. Det grundar jag på en annan problemformulering än den som Yimby och Centerpartiet hävdar (som förenklat går ut på att allt är modernisternas och bevarandefundamentalisternas fel). Av utrymmesskäl låter jag bli att redogöra för den här. Problemet med tanken på att det finns ”ett rätt sätt att bygga stad” är bla att begreppet ”stadslikt” reducerar livsmiljöer till form (jfr med Tensta och Skarpnäck där man också hävdade begrepp som ”stadslikt”) med en implicit idé om vad som är mänsklig natur på ett deterministiskt sätt (jfr t.ex diskussioner om 1800-talets ornamentik är ett bättre uttryck för mänsklig natur än modernismens sätt att se på ornamentik).
Dogmer såsom ”stadslikt” och ”folkhemmet”, med outtalade eller illa underbyggda, antaganden om den goda människan och det goda samhället tenderar oftast att bli förtryckande och bör därför undvikas och motarbetas. Det gäller för all politik som utges för att vara neutral.
Stadsbyggnadsideologier är som vilka ideologier som helst, de följer ekonomiska och filosofiska/sociala konjunkturer och är normerande (dvs de är tränger undan sådant som inte passar in och syftar till att skapa konsensus. Medvetna gentrifieringsprocesser syftar ex till att byta ut den befintliga befolkningen till en annan som bättre passar in i idealbilden av vad en Yimby-stad). Det är ju detta du och Yimby annars är så snabba att hävda när det gäller modernism och SCAFT. Varför göra undantag från principen att avslöja de bakomliggande myterna nu, bara för att det är Centerpartiet och ett vagt Yimbyistiskt förslag vi diskuterar?
Så nån vision kring vilken typologi staden ska ha kan du inte få av mig, jag tror helt enkelt inte det finns endast en (vilket alltså har att göra med min icke redovisade problemformulering). Istället är min vision om samhället för närvarande defensiv och där jag menar att varje åtgärd som görs måste vara väl underbyggd, redovisa sina bakomliggande grundataganden och hur de förhåller sig till hållbarhetsbegreppet för att sedan bedömas och jämkas, kompromissas, fram till något som kan antas bli hållbart ur så många aspekter som möjligt.
Skicka en kommentar