OK. Public serviceproppen blev inte riktigt så hemsk som jag befarat. Men den är inte heller så bra som man kan förvänta sig av en borgerlig regering. Jag efterlyser de liberala och frihetliga reformerna. Jag tror att fler stämmer in i detta efter att ha läst kulturministerns artikel på DN debatt idag. Själv fick jag hicka av rubriken och budskapet att man nu ska pumpa in mer pengar i statstelevisionen och statsradion.
Det som är bra med proppen först:
- Reglerna för sponsring skärps. Det är viktigt att man täpper till möjligheten att på ett osunt sätt konkurrera med andra medier om sponsringspengar. Sponsringen i SVT är också en dubbelmoral utan dess like i ett medium som kallar sig fritt från reklam och oberoende.
- Regeringen ska inte längre utse ordförande i styrelserna för SR, SVT och UR för att, som det heter, se till att "verksamheten är oberoende av direkt politisk styrning". Att man över huvud taget haft fräckheten att ens nämna ordet oberoende i dessa sammanhang tidigare är ett fantastiskt hyckleri. Bra att man reglerar detta även om det är en självklarhet och det minsta man kan begära.
Nu kommer vi till det dåliga.
Tar man vid där föregående punkt slutar, dvs diskuterar det så kallade oberoendet, finns det massor att göra. För även om man slutar att direkt utse ordförande så görs detta ändå av regeringen, via den ondsinta konstruktion som heter Förvaltningsstiftelsen. Inte hört talas om den? Den är Förvaltningsstiftelsen som äger public servicebolagen. Så här förklaras den på SVT:s webbsida:
"Förvaltningstiftelsen, som alltså är densamma också för SR och UR, har en styrelse med 13 ledamöter med politisk bakgrund. Efter förslag av de politiska partierna utses dessa formellt av regeringen. Riksdagen har slagit fast att politisk enighet om public service är viktig. Ledamöterna förutsätts vara eniga vid sina beslut."
Jo du läser rätt. Och så var det med det oberoendet. Förvaltningsstiftelsens styrelse är själva cancersvulsten i Public Service. Så länge detta system finns kvar är det efter alla rimliga mått fullt legitimt att kalla SVT för statstelevision. Vad man borde ha gjort är naturligtvis att avlägsna detta otyg. Antingen genom att släppa stiftelsen helt fri eller att göra ett större grepp som att sprida public serviveuppdraget på fria aktörer på samma sätt som i Danmark (vilket föreslagits i debatten av bland andra gamle SVT-profilen Lars Adaktusson).
Oberoendet sägs också hänga ihop med finansieringen, dvs TV-licensen. Och därför ska den vara kvar menar man. Problemet är att licensen för länge sedan förlorat sin trovärdighet (och det blev inte bättre av att Radiotjänst lurade hela svenska folket att de gick runt med teknisk utrustning som avslöjade TV-innehav, införde ett angiverisystem där man fick pengar för att avslöja sin granne osv. på bästa DDR-maner). Licensen är lagstiftad men är i praktiken frivillig för alla som inte tänkt sig en politisk karriär. Självklart ska man göra om den till en avgift som i likhet med begravningsavgiften dras direkt på skattsedeln - OM man ska ha en offentligfinansierad public service över huvud taget.
Dåligt är också att SVT och SR av allt att döma får fortsätta sin osunda konkurrens med fristående radio- och TV-kanaler (ur artikeln):
"Ett mångsidigt programutbud ska erbjudas som omfattar allt från det breda anslaget till mer särpräglade programtyper. Det är viktigt för SR, SVT och UR att slå vakt om programområden som är betydelsefulla för allmänintresset och som har svårt att hävda sig i andra medier."
Detta blir jag inte klok på. Man ska fortsätta vara breda (såpor, Hollywoodfilmer, lekprogram) men samtidigt ges ett intryck av att man ska fördjupa sig i program som har svårt att hävda sig i andra medier. Om tyngdpunkten ligger på det senare så är jag med. Men Ballar av Stål och filmer med Bruce Willis känns inte riktigt angeläget. Sådant görs bättre av andra. Problemet är när SVT använer sina enorma offentligfinansierade resurser för att lägga denna breda underhållning på bästa sändningstid för att blockera de fria TV-kanalerna. Det är åtminstone ett problem för mig som gillar sund konkurrens med hederliga spelregler för de fria aktörerna som betalar för rätten att sända när SVT får pengar för att sända. Det borde även vara ett problem för en moderat kulturminister (och även för ett företagsvurmande centerparti för den delen).
Och till sist, som sagt, mer pengar till kolosserna SR och SVT känns inte supermotiverat i dessa tider.
Man kan summera proppen som att det är några baby steps i rätt riktning men också många missade möjligheter. Jag hade gärna sett mer hjärta och mage och mindre taktik i regeringens mediapolitik.
- - -
Andra intressanta bloggar om centern, centerpartiet, kultur, kulturministern, kulturpolitik, lena adelsohn liljeroth, media, mediepolitik, moderaterna, oberoende, osund konkurrens, public service, radio, regeringen, sr, sveriges radio, sveriges television, svt, statstelevisionen, tv, ur
0 comments:
Skicka en kommentar