SvD skriver idag om kulturklassning av hus och platser i Stockholm. Stadsmuséet sköter om detta idag och utdelar grön- och blåklassningar. Vad innebär då detta? Ja självklart att byggnaderna ska anses värda att bevara och inte får förvanskas. Men samtidigt måste staden få utvecklas.
Slussen är blåklassat. Innebär det att Slussen ska bevaras till varje pris, även om det innebär risk för ras och en icke funktionell användning av en plats som har helt avgörande betydelse för staden?
Lindgården är grönklassat. Vi i Centerpartiet ville bevara men ägarens oförmåga att hålla efter huset enligt lagstadgad skyldighet i kombination med slarv från stadens sida har gjort huset obrukbart och bortom räddning.
Trygg Hansahuset på Kungsholmen är blåklassat. Ingen begriper varför Stadsmuséet har funnit detta komplex från 70-talet värt att bevara med sin starkaste klassning.
Blåklassade kapellet vid Roslagstull är angripet av svamp och enligt expertisen går det inte att rädda.
Dessa fyra exempel finns med i SvD:s uppställning som ska illustrera något man ska tänka på i termer av "politikers hänsynslösa framfart". Ofta finns det en bra förklaring.
Stadsmuséets bevarandeiver är ett problem. Detta problem exemplifieras bra av deras blåklassning av Trygg Hansa. Det försätter ägare och hyresgäster i en situation där de inte får ändra eller förbättra sitt hus. Ett annat exempel finns på Folkungagatan där man inte får tilläggsisolera på grund av att fasaden skulle ändra karaktär. De som bor där får fortsätta dras med dragiga rum och skyhög energiförbrukning.
Ett annat problem är de lagar som lägger allt ansvar på fastighetsägaren. Jag tycker att ett system som i Danmark som det skrivs om i artikeln kan vara värt att studera. Ett system där kommunen är medansvarig ekonomiskt. Kanske skulle det leda till viss försiktighet när det gäller kulturklassningen...
Det skulle lösa problemet som beskrivs i artikeln där ägare och hyresgäster känner sig lurade efter att ha betalat dyra pengar för speciallösningar. Det är inte ok.
- - -Slussen är blåklassat. Innebär det att Slussen ska bevaras till varje pris, även om det innebär risk för ras och en icke funktionell användning av en plats som har helt avgörande betydelse för staden?
Lindgården är grönklassat. Vi i Centerpartiet ville bevara men ägarens oförmåga att hålla efter huset enligt lagstadgad skyldighet i kombination med slarv från stadens sida har gjort huset obrukbart och bortom räddning.
Trygg Hansahuset på Kungsholmen är blåklassat. Ingen begriper varför Stadsmuséet har funnit detta komplex från 70-talet värt att bevara med sin starkaste klassning.
Blåklassade kapellet vid Roslagstull är angripet av svamp och enligt expertisen går det inte att rädda.
Dessa fyra exempel finns med i SvD:s uppställning som ska illustrera något man ska tänka på i termer av "politikers hänsynslösa framfart". Ofta finns det en bra förklaring.
Stadsmuséets bevarandeiver är ett problem. Detta problem exemplifieras bra av deras blåklassning av Trygg Hansa. Det försätter ägare och hyresgäster i en situation där de inte får ändra eller förbättra sitt hus. Ett annat exempel finns på Folkungagatan där man inte får tilläggsisolera på grund av att fasaden skulle ändra karaktär. De som bor där får fortsätta dras med dragiga rum och skyhög energiförbrukning.
Ett annat problem är de lagar som lägger allt ansvar på fastighetsägaren. Jag tycker att ett system som i Danmark som det skrivs om i artikeln kan vara värt att studera. Ett system där kommunen är medansvarig ekonomiskt. Kanske skulle det leda till viss försiktighet när det gäller kulturklassningen...
Det skulle lösa problemet som beskrivs i artikeln där ägare och hyresgäster känner sig lurade efter att ha betalat dyra pengar för speciallösningar. Det är inte ok.
Andra intressanta bloggar om arkitektur, centern, centerpartiet, k-märkning, kulturklassning, kulturmiljövård, kulturminnesvård, stadsförnyelse, stadsmuseet, stockholm
24 comments:
Hej,
Undrar bara varför det är obegripligt att blåklassa Trygg hansahuset och varför det skulle vara problematiskt att göra det?
Det stämmer ju inte det du säger att det förhindrar förändring av fastigheten.
Den här diskussionen har dessutom redan förts hos oppositionen
http://www.stockholmsvanstern.se/2009/04/27/borgarna-ger-blanka-sjutton-i-stadens-kulturhistoria/
Hej Katarina,
Blåklassning medför ett ökat ansvar för fastighetsägare. Menar du att detta inte stämmer?
Läs gärna artikeln där man exemplifierar att det blir dyrare lösningar.
Jodå det fattade jag men är det verkligen ett så stort problem? En klassning syftar ju att ta tillvara befintliga kvalitéer i bebyggelsen, kvalitéer som kan komma fler till del än endast fastighetsägaren. Det är det som kallas allmänintresse och som därför regleras i lagstftning och i ett politiskt system. Precis som en himla massa andra saker medför ökat ansvar för fastighetsägare, nybyggnadskrav vid vissa typer av förändringar, andra miljöaspekter osv. Den antikvariska biten medför sällan så stora kostnader för ett bibehållande utan påverkar i större utsträckning fastighetsägarens intresse av att göra en vinst vid en ökad exploateringsgrad.
Frågan om på vilket sätt det är obegripligt att Trygg hansahuset är blåklassat har ju inte med det att göra. Så: varför är det obegripligt att just Trygg hansahuset anses uppfylla kriterierna för en blåklassning (PBL 3:12)?
Hej igen,
bra att du medger att klassningen är ett ansvar som drabbar fastighetsägaren, detta är centralt i min poäng. Du anser att det inte är ett så stort problem, det gör jag och därför är jag öppen för en förändring.
Det är också av stor vikt att klassningen har någon form av folklig förankring. Jag är tveksam till att detta gäller Trygg Hansahuset.
Det handlar väl inte så mycket som att medge något som att förstå hur det fungerar...
Klart att det drabbar fastighetsägaren. Det är därför det finns regler kring det. Ersättningsregler exempelvis. Fastighetsägaren kan få ersättning om det försvårar markanvändningen. Dock är det inte förväntad markanvändning som avses utan pågående markanv'ndning. Detta avgörs i saband med en detaljplan eller en byggnadsminnesförklaring. Man kan inte senare komma och säga att det enskilda intresset åter ska ha företräde efter det att det allmänna (kommunen, staten) tillsammans med fastighetsägaren kommit fram till vad som gäller.
De befintliga kvalitéerna kommer ju alla till del. I ett demokratiskt samhälle väger det allmännas intresse tyngre än individens/den enskildes. Även fastighetsägare måste inse det. Vilket inte betyder att den enskilde inte har rättigheter utan endast att det allmänna kan inskränka dessa rättigheter därav möjligheten till ersättning).
Du slingrar dig angående Trygg hansahusets blåklassning. Varför är du tveksam till att blåklassningen (och därmed PBL) inte har en folklig förankring? Vad är det som gör att det inte motsvarar en blåklassning?
Inte alls, det framgår nog klart och tydligt för var och en vad jag anser om klassningen av Tgygg Hansa. Om du vill nå fram till en poäng så föreslår jag att du levererar den.
Tycker du det är vettigt att stoppa tilläggsisoleringar av gamla fastigheter av bevarandeskäl? Det är nämligen en konsekvens av rådande system.
Varför motsätter du dig att se över reglerna? Tycker du det är rätt och tillfredsställande att ägaren tar hela smällen för "det demokratiska samhällets" bevarandeiver?
självklart ska fastighetsägarna betala i vårt härliga kommunistiska samhälle. Tjänstemännen styr och du betalar. Varför är jag inte förvånad.....
Nej det framgår faktiskt inte varför du inte anser att Trygg hansahuset inte motsvarar en blåklassning.
Min poäng är den att jag tror du har en förlegad och romantisk syn på vilken historia, vilka byggnader, vems historia som bör skrivas respektive bevaras.
Jag tror dessutom att du har svårt att se bortom estetik, design när det kommer till att se arkitektoniska och stadsmässiga kvalitéer i befintlig bebyggelse. Kvalitéer som bör vara utgångspunkt för en förändring, som bör hanteras varsamt om man vill uppnå en mångfacetterad stads-och livsmiljö.
I Trygg Hansahuset finns ju allt det som du annars gärna talar dig varm för. Verksamhetslokaler i bottenplan utmed gatan, väl definierade gränser mellan privata-, halvprivata och offentliga stadsrum. En väl genomarbetad arkitektonisk komposition avseende volymer, materialbearbetning, konstnärlig gestaltning, stadspark etc. Har svårt att se vari problemet ligger så du får gärna specificera vad du menar.
I vissa fall är det vettigt att stoppa tilläggsisoleringar. I de allra flesta fallen, nästan alltid, går det dock att hitta alternativa lösningar exempelvis en isolering som är bättre anpassad till byggnadernas arkitektur än det billigaste och mest kostnadseffektiva. Att vara varsam med de arkitektoniska kvalitéer som byggnader tillför stadsrummet borde väl ändå vara ett prioriterat område?
Borde inte arkitektur, kulturhistoria och stadsmiljö kosta?
Fastighetsägaren tar inte hela smällen - det var ju det där om ersättningsmöjligheter.
Men jag ser gärna över systemet. Att kunna ge ekonomiska incitament för en fastighetsägare att vara varsam med befintliga kvalitéer är en utmärkt idé och den får du gärna arbeta för att genomföra.
Lösningen är dock inte att börja bortse från viktiga historiska skeenden, förstöra befintliga arkitektoniska och stadsmässiga kvalitéer. Det vore en allt för stor förlust för en mångfacetterad, variationsrik och kvalitativ livsmiljö.
Kan bara tillägga att fastighetsägare får alldeles för lite positiv uppmärksamhet för de ansträngningar de lägger ner på att både uppfylla samhällets krav och de ekonomiska resurser de satsar.
Det är olyckligt att det drivs fram en sådan skarp polemik mellan det allmänna och det enskilda på det sätt som görs av bl.a. Alvendal och dig Per. Samhället är uppbyggt på relationen mellan individ och kollektiv - de är inga fiender. Därför finns det inget enkelt svart/vitt inom stadsbyggnad heller.
Per,
du svarade verkligen inte på Katarinas fråga angående varför det är så obegripligt med en blåklassning av Trygg Hansa-huset.
Även jag är väldigt nyfiken på dina hittills utelämnade argument. Se så, fram med dem nu!
/Rudolf Morris
Nej vet ni vad! Är det inte tydligt nog för er att jag ifrågasätter klassningssystemet och inte tänker argumentera på Stadsmuseets planhalva?
Rudolf Morris, jag har läst dina inlägg lite här och var idag och det råder ingen tvekan om att du föraktar folkliga åsikter i bevarandefrågor. Stadsbyggnadsborgarråd ska utbildas och politiker förstår ingenting... så låter det i din klagosång.
Ska jag bevisa varför ett hus inte ska blåklassas? Det är inte jag som vill inskränka någons fri- och rättigheter och sätta en stor skylt med "rör ej" på ett hus på en stor och attraktiv tomt i staden. Det är du. Bevisbördan ligger på dig min vän. Och det räcker inte att duplicera Stadsmuseets fikonspråk. Du ska gärna motivera på ett sätt så att Stockholms befolkning och ägaren accepterar detta ingrepp i friheten som du vill göra.
Nå?
Ehhh, say what?
Menar du på allvar att du anser dig ha rätten att enbart kritisera någons argument utan att förklara på vilka grunder du ifrågasätter dem? Som politiker har du väl ändå ett visst ansvar att redogöra för dina väljare, de du säger dig företräda, vilken syn på bevarande och stadsbyggande du har - om du nu vanser dig ha något att tillföra just dessa frågor?
Exakt vilka argument från stadsmuseet är det du inte förstår och accepterar? Har du ens bemödat dig om att ringa dem och be dem förklara eller utgår du från din förbestämda föreställning om vilka arguementen är?
Menar du att de kvalitéer som också är en del av blåklassningen i Trygg Hansa huset, som jag tidigare nämnt inte finns, inte är giltiga och inte finns?
Du kan ju inte bara nedlåta dig till att slentrianmässigt avfärda argument utan att redogöra för varför du tycker att de är fel.
Snälla Per, lite mer vett från en politiker som vill profilera sig i stadsbyggnadsfrågor hade jag nog väntat mig. Det inser du väl själv att om du säger att någon har fel så måste du säga varför de har fel.
Katarina,
för en utomstående betraktare är det förmodligen uppenbart att du och jag talar två helt olika språk. Du vill att jag ska utgå från en värdegrund där det är ok att "k-märka" till höger och vänster. Det gör jag inte. Jag anser att dessa instrument ska användas med större försiktighet än idag. Därför kommer du nog aldrig att bli nöjd med mina besked.
Du skriver följande om TH-huset:
I Trygg Hansahuset finns ju allt det som du annars gärna talar dig varm för. Verksamhetslokaler i bottenplan utmed gatan, väl definierade gränser mellan privata-, halvprivata och offentliga stadsrum. En väl genomarbetad arkitektonisk komposition avseende volymer, materialbearbetning, konstnärlig gestaltning, stadspark etc."Så? Måste det blåklassas för det? Visst anser jag att staden ska byggas på ett sådant sätt. Men ska varje byggnad som träffar rätt blåklassas? Nej anser jag. Bättre i så fall att fokusera på att stadens nya byggnader uppfyller samma krav.
Uppställningen i SvD-artikeln talar sitt tydliga språk. Om man inte får röra blå- och grönklassade objekt så blir handlingsutrymmet och utvecklingspotentialen liten. Staden växer på bredden och glesas ut. En sådan stad vill jag inte ha.
Olika språk eller kanske olika förståelse av hur förvaltning och lagstiftningen fungerar.
Alldeles oavsett Stockholms stadsmuseums klassningar så finns det en lagstiftning som är tydlig med att byggnader som uppfyller kraven inte får förvanskas. Och eftersom lagstiftningen har som ambition att vara neutral så gäller det all bebyggelse, modernism såväl som barock, urban såväl som landsbygd. Stadsmuseets roll är att hjälpa stadsbyggnadskontoret och politikerna med att följa denna lagstiftning. Det är inga k-märkningar till höger och vänster som sker och det är heller inte av den kvantitet så att k-märkningen skapar de problem med utglesning som du tror.
Det är heller inte så att k-märkta byggnader inte får förändras. Att de inte får förvanskas är ju däremot i grunden en bra sak eftersom det möjliggör att ta tillvara kvalitéer som bidrar till en varierad och god livsmiljö och därmed ett hållbart samhälle. Det är alltså den värdegrunden du inte vill ställa upp på.
Du verkar vara kritisk till att viss bebyggelse anses ha sådana kvalitéer att de bör ses som en tillgång i staden. Bor man i en stad så får man naturligtvis anpassa sina egna intressen efter det allmännas tro på hur det gemensamma bäst ska hanteras och utvecklas. Man måste tolerera att människor lever i staden på nätterna, tycker om att sitta på uteserveringar, tycker om att samlas på platser för demonstrationer etc. Detsamma gäller för fastighetsägare. Om det allmänna anser att vissa kvalitéer i fastigheten bidrar till det gemensamma på ett positivt sätt så bör också det allmänna ha möjlighet att inskränka mina rättigheter. Därför har jag som fastighetsägare möjlighet att få ersättning.
Menar du att det är en dålig sak att ta tillvara och vara varsam med befintliga ekonomiska och sociala resurser? Befintliga arkitektoniska, stadsmässiga kvalitéer bidrar ju till en mångfacetterad stadsmiljö där det finns en mångfald av stadsrum, mötesplatser, en differentierad bebyggelse. Kulturhistoria synliggör dåtida och samtida ideologier, idéhistoria, politik och ekonomiska och sociala förhållanden. Det tillför dagens samhälle en dimension som möjliggör för oss i dag att reflektera över de dogmer och föreställningar (goda som onda) som är rådande i dagens samhälle.
När du säger att Trygg Hansahusets historia inte är viktig men att slottet (eller någon annan byggnad) är det, så använder du historien som instrument för att osynliggöra en annan politisk åsikt än din egen. Du nedvärderar andra människors föreställningar och ideologier med argumentet att de inte är viktiga, i alla fall inte lik viktiga som den som manifesteras i slottet eller av dig själv.
Förutom att en k-märkning bidrar till goda livsmiljöer i form av arkitektonisk, hantverksmässig, stadsbyggnadsmässig etc kvalité så visar en k-märkning också på olika sätt att vara politisk, olika ideologier, vad vi väljer att k-märka säger något om oss själva. K-märkningen skapar därmed ett forum för demokratisk debatt och reflektion i ett fysiskt rum. Det är denna värdegrund om du alltså inte ställer upp på.
Om du överhuvudtaget inte anser att byggnader bör kunna k-märkas så förstår jag dina argument och kan respektera dem men om du menar att det finns vissa byggnader som kan komma i fråga så förtår jag faktiskt inte dina argument alls. Då faller ju det där om det extra ansvaret för fastighetsägaren, utglesningsargumentet likaså. Då kommer vi istället tillbaka till frågan om vilken bebyggelse du anser kan komma ifråga för en k-märkning.
Uppenbarligen menar du att Trygg Hansahuset inte bör k-märkas – varför? Särskilt som det är svårt att påvisa att den föreslagna bebyggelsen kommer att bidra med nya kvalitéer. Något mindre bra vill du alltså ska ersätta något bra bara för att du inte tycker om principen att det allmänna ska kunna inskränka den enskildes rättigheter? Det är en mycket större diskussion som du inte kan avgränsa till k-märkning. Den gäller även säkerhetsfrågor och politisk styrning av samhället i stort.
"Olika språk eller kanske olika förståelse av hur förvaltning och lagstiftningen fungerar."I detta försök att förminska mina åsikter lyckas du faktiskt delvis träffa rätt. Jag tycker nämligen att förvaltning och lagstiftning ska vara lika mycket uppe till diskussion som tillämpningen av den. Därför lyckas vi inte förstå varandra.
"Det är inga k-märkningar till höger och vänster som sker och det är heller inte av den kvantitet så att k-märkningen skapar de problem med utglesning som du tror."Jaså? Det är väl just om detta debatten handlar. Jag håller alltså inte med. Det är svårt att bygga högt, det är svårt att bygga tätt, svårt att bygga spektakulärt. I Stockholm räcker det inte med att skydda objekten som sådana. Allt annat som byggs ska gärna underordnas våra bevarandeobjekt. Många ser dessutom hela stenstaden som föremål för bevarande och vissa hävdar att stadens (brist på) skyline är riksintresse som inte får ändras på. Lägg ihop allt detta och du märker att pendeln svängt från 60-talets fruktansvärda rivningsvåg till en lika fruktansvärd bevarandevåg.
Ett sista exempel på våra olikheter. Du skriver om TH-huset: det är svårt att påvisa att den föreslagna bebyggelsen kommer att bidra med nya kvalitéer.För vem ska detta påvisas? Bebyggelsen bidrar helt uppenbart med nya kvaliteter för den som ska använda den. Här har du ett synsätt att privata fastighetsägare ska drivas av att bygga för något slags kollektiv i socialistisk mening. De ska förstås bygga för marknaden. Och det bästa av allt är att marknaden är ett kollektiv det också - fast utan ett filter av politiker och tjänstemän på exempelvis Stadsmuséet.
Avslutningsvis försöker du som så många andra måla upp en bild av svart eller vitt. Antingen bevara eller skövla. Självklart ska byggnader och platser få bevaras men samtidigt måste vi i Stockholm bli bättre på att tillåta nytt. Och mer kritiska mot de personer och strukturer som idag ganska enväldigt sköter urvalet av vad som ska bevaras.
Jag försöker inte alls förminska dina åsikter jag försöker att förklara vad jag utgår från i mina argument. Inte heller målar jag upp en bild av svart/vitt om skövling. Varsamhet och bevarande av befintliga kvalitéer handlar om att det nya, utvecklingen, inte sker på bekostnad av sådana kvalitéer i livsmiljön som anses viktiga, det innebär inte att stoppa utvecklingen utan om att styra den.
Hela planprocessen handlar om att väga intressen mot varandra. Den enskildes gentemot det allmännas, olika allmänna intressen gentemot andra allmänna intressen för att vår gemensam livsmiljö ska bli så bra som möjligt. Om du anser att ett samhälle inte behöver reglera förhållandet mellan det allmänna och det enskilda i stadsbyggnadsfrågor så företräder du en politik som vare sig har stöd i riksdagen, regeringen, kommunfullmäktige eller någon annan politisk instans.
När stadsbyggnadsnämnden bedömer en fastighetsägares önskemål om att bygga något så är det väl självklart att staden tar hänsyn till andra intressen. Att ha en styrning av hur staden utvecklas, var det ska byggas och på vilket sätt är för de flesta en självklarhet. Att som kommun släppa initiativet i planeringen kommer garanterat inte att leda till en stad som är tillåtande för olika sätt att vara. Ska kommunen exempelvis inte garantera att det finns allmänna ytor i form av gator, parker, torg etc för alla att vistas på?
Även liberalismen ser till kollektivet, att kollektivet måste ha möjlighet att inskränka den enskildes rättigheter. Det är inte något som är uteslutande socialistiskt. En stad tillhör inte enskilda fastighetsägare utan en stad är per definition något kollektivt, något som fler än fastighetsägare måste ha möjlighet att påverka. Därför måste stadsbyggnadsnämnden bedöma i vilken omfattning en exploatering bidrar till staden, platsen och medborgarna som helhet. Eftersom man vill ha en långsiktighet och en rättssäkerhet i processen så sker det i formaliserad form, dvs lagstiftning, förvaltning, tjänstemän etc.
Angående riksintressen så är stockholms skyline just ett sådant. Det innebär inte att skyskrapor inte kan byggas – utan att de bör byggas på vissa ställen. För oss som menar att det allmänna måste kunna ställa krav på den enskilde så är det inget problem eftersom det bidrar till att kvalitén i byggandet höjs, stadens utveckling i sin helhet blir bättre. Det finns en möjlighet att diskutera kvalitén, ställa krav, på arkitekturen. Det borde man exempelvis gjort i frågan om Sthlm waterfront building. Rätt exploatering på rätt plats. Därför är det märkligt att staden ännu inte tagit fram en idé om hur de vill utveckla staden avseende exempelvis skyskrapor. Att bara säga att man vill ha dem hjälper ju ingen om man inte också säger var, på vilket sätt och varför man vill ha dem. Att som du företräda en stadsbyggnadsanarki, en helt frisläppt stadsbyggnad där kommunen helt avsäger sig ansvaret för planeringen är en riktigt dålig idé och leder inte till en hållbar stadsutveckling.
Nej Katarina, jag är inte anarkist. Inte heller nyliberal faktiskt. Jag är medveten om att jag drog resonemanget till sin spets men jag har också hela tiden pratat om balansen, att den bör förskjutas. Det innebär inte att avskaffa stadsbyggnadsnämnd eller att kommunen ska sluta med stadsplanering. Förstår du nu vad jag menar med svart/vitt?
Till det andra: problemet med en fundamentalistisk tolkning av riksintresset mot skyskrapor är att de bara kan byggas där de inte betalar sig marknadsekonomiskt. Det är ineffektivt och hindrar stadens tillväxt och utveckling. Som tur är behöver vi inte tolka riksintresset fundamentalistiskt.
Vad bra, då är vi ense om grunderna för politikens roll i relation till lagstiftning, förvaltning och tjänstemän då? Förväntar mig då att du i framtiden inte kommer att slänga dig med raljanta kommentarer om tjänstemän som enväldiga elitister etc? (Och nej jag är inte en tjänsteman på stadsmuseet...)
Om jag förstått det rätt så är vi också ense om att vissa hus kan och ska k-märkas av både staten och kommunen och att det är en inskränkning av fastighetsägarens rättigheter som är befogad, särskilt som det också finns ett regelverk som möjliggör ersättning för försvårad (pågående) markanvändning?
Är vi även ense om att en k-märkning bidrar positivt till en mer varierad och mångfaldig stads- och livsmiljö och är ett demokratiskt verktyg i det att en k-märkning för upp olika ideologier, samhällsorganisationer, perspektiv på vad det är att vara människa (dvs som dessa fenomen manifesterar sig i den fysiska miljön)?
Ex. relationen individ samhälle som kan se ut på många sätt där slottet är uttryck för ett sätt av ovanstående och modernismen och etableringen av de stora företagens huvudkontor ett annat. En del står för liberala politiska ideologier med en viss syn på vad det är att vara människa och hur samhället bäst ska organiseras och andra har en socialistisk politisk utgångspunkt med en annan syn på vad det är att vara människa och hur samhället ska organiseras.
Vad vi väljer att bevara för miljöer visar på hur vi i dag vill att samhället ska vara. Därför är jag inte alls förvånad över att Alvendal och du anser att modernismen inte är bevarandevärd. Den är ju oppositionell till den politik som ni företräder. Dock så är inte alla eniga med er och därför är det viktigt att även andra platser, andra ideologier får komma till tals även i den byggda miljön. Särskilt som alla miljöer har kvalitéer som bidrar till bra stads- och livsmiljöer.
Så jag tror ändå att jag skulle vilja att du redogör för varför Trygg Hansa-huset inte kan motsvara en blåklassning.
Själv vet jag ingen som tolkar riksintresset fundamentalistiskt. Eventuell påverkan på det tolkas utifrån lagstiftning och definierade värdebeskrivningar där vissa kvalitéer har identifierats ex i Stockholms innerstad. Hållbar utveckling handlar inte bara om tillväxt utan de ekonomiska, ekologiska och sociala dimensionerna ska sammanvägas. Det är inte självklart att bara för att höga hus i innerstan skulle vara bättre för tillväxten att de därmed bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling. I själva verket finns det en del argument mot även vad gäller ekonomin också. Det är ganska uppenbart att de kvalitéer som man i riksintresset identifierat som viktiga att värna om också är det som bidrar till Stockholms attraktivitet, turism – det som gör att Stockholm ens kan tänka sig att marknadsföra sig på det sätt som man nu gör.
En fundamentalistisk tolkning av tillväxt i frågan om hållbar (stads)utveckling är knappast nyanserat utan har mer drag över svart/vitt, obalanserat, över sig.
Nej Katarina jag tror inte vi är speciellt överens och det tror nog inte du heller.
Gäller det allting eller bara vissa delar, isf vilka?
Angående Trygg hansahuset så kommer du alltså inte förklara varför du anser att det inte motsvarar en blåklassning, ska jag förstå det så?
Det vore ju annars ganska hyggligt av dig att göra det eftersom du har den positionen du har och att din personliga åsikt i frågan också är en fråga om makt och öppenhet i relation till kommuninvånarna.
Appropå enväldiga politiker alltså...
...
Per, föraktar du kunskap och utbildning?
Varför vore det så hemskt om stadsbyggnadsborgarrådet skulle få lite utbildning inom det område som hon nu är verksam inom? I stora delar av världen anser man faktiskt att kunskap och utbildning är något bra.
Och nej, jag föraktar inte folkliga åsikter i bevarandefrågor men jag anser att rösterna från de experter som finns inom ämnet borde väga tyngre än de folkliga åsikterna.
Sen undrar jag var jag skrev att "politiker förstår ingenting"? Här får du hjälpa mig...
Slutligen. Du anser att det är obegripligt att blåklassa Trygg Hansa-huset. Varför tycker du det? Väntar fortfarande med spänning på ditt svar.
/Rudolf Morris
Per Ankersjö:
Du har flera gånger fått frågan varför du anser att det är obegripligt att Trygg-Hansahuset är blåklassat.Varför svarar du inte på frågan? Är det för att du inte vill? Eller för att du inte kan?
Gabriella
Skicka en kommentar